privatdravlet

Ni vet när man precis har blivit ihop med någon och man håller på att lära känna varandra, när man visar sina bästa och viktigaste filmer och låtar och skivor för varandra, kollar på alla youtubegrejer man tycker är extra bra och pratar om olika böcker. När man relaterar till varandra hela tiden och någon är intresserad av allt man kan uttrycka. Tonårsfasen kan man kalla det, det är väldigt barnsligt på något vis, men väldigt fint. Jag kan längta efter att känna så ibland igen. Det är ändå över långt över fyra år sedan sist.

Nu ska jag bara se till att jag är redo för det igen. Det kan ta sin tid. Sen ska jag se till att jag hittar nån jag vill ha, som är bra. Det kan ju också ta sin tid.

Jag har dock ingen brådska. Kan tänka mig att vänta gott och väl året ut.

Men jag kan sakna den där känslan.