CHÅN PRAJS!

Satt hemma igår, hela dagen, i mysbyxor, åt salamiochlökpizza, rökte cigaretter, kollade på Me and you and everyone we know (riktigt bra) och Scoop (riktigt bra) och till och med på Bingo Royale och Hos Jihde och lite grejer om Fidel Castro på SVT och jag hade det behagligt. Jag längtade knappt ut, jag trivdes med mig själv. Jag åt nudlar senare på kvällen också och smörgåsar och drack bara en och en halv kopp kaffe på hela dagen. Jag duschade inte, jag deppade inte en enda sekund, vafan skulle jag för? Tanken var att jag skulle läsa, alla andra tycks göra det när de stannar hemma sådär, det blev inget, inte ens en ansats.
Jag funderar på att läsa om Johanna Thydells debutroman, jag läste den så sent som i augusti, men jag fick lust igen, den är fin, hemsk, bra, det skulle kunna bli den första bok jag läser två gånger (förutom Berts Betraktelser).

Idag blir det ingenting alls, tvätta lite kläder, sitta mycket still, kanske prova situps, funderar på att äta kokt torsk med äggsås. Jag läser alla bloggar som skriver om kärlek, inte för att jag är desperat längtande eller ens frustrerad just nu, utan för att det intresserar mig. Lika mycket alltid intresserar det mig, det skrivs alltid utan distans, ofta med bristande självinsikt, ofta med mycket stort patos, det är så sköna ord. Skriv mer om kärlek och relationer skriv mindre om hur smarta ni är snälla så ska jag försöka skärpa mig också.
Den vanligaste invändningen mot Det Ljuva Livet, eller mot mig, är att det alldeles för ofta blir patetiskt, att det blir gnälligt, att jag tar mig själv på för stort allvar. Det är både sant och inte sant. Men jag gillar såna texter så jag har inget emot att skriva dem själv.

Dagens låt, ni måste lyssna på dagens låt, lova att ni lyssnar på dagens låt, snälla lyssna på dagens låt! Här kommer den.

powered by ODEO